Genmodifiering

Kurs: Naturkunskap 1b

Centralt innehåll: Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald. Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner om till exempel genteknik och andra aktuella forskningsområden. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

 

Kurs: Samhällskunskap 1b

Centralt innehåll: Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

 

Uppgift: Ni ska hålla en debatt utifrån frågeställningen “På vilka sätt kan genmodifierade växter påverka arbetet med att utrota hunger i världen?”. Ni kommer att lottas in i olika roller att arbeta med. Frågor som ni bland annat behöver fundera kring är: Vad gör vår roll? Företräder vår roll någon särskild grupp människor? Hur ställer sig vår roll till frågan? Vilka argument underbygger rollens ställningstagande? Finns det någon forskning som stöder detta?

 

Förklaring: Här är exempel på olika roller som eleverna kan få. Beroende på storlek på klass kan du välja fler eller färre ”intressegrupper”. Gruppstorleken bör inte vara för stor samtidigt som det måste vara tillräckligt många så att det kan bli en bra diskussion i grupperna. Lämplig gruppstorlek kan vara 3-5 elever. Beskrivningarna av rollerna kan delas ut till eleverna som utgångspunkt för deras vidare arbete eller så ger du grupperna bara organisationens eller intressentens namn för att ytterligare öka den entreprenöriella delen.

 

Greenpeace

Miljöorganisation som tar tydligt ställning mot GMO. Greenpeace verkar även internationellt. I svenska Greenpeace text “Vägen till ett GMO-fritt Sverige” framgår tydligt vilken ståndpunkt organisationen har i frågan om GMO. Gruppen får belysa en del av miljörörelsens argument i frågan om GMO.

 

Monsanto

Amerikanskt företag som tar fram GMO och medföljande kemiska medel. En tydlig förespråkare för GMO. Monsanto är ett av flera globala växtförädlingsföretag som arbetar med genmodifierade grödor. Denna grupp sätter sig in i företagsvärldens utmaningar och dilemman.

 

Bönder som odlat Monsantos grödor

Exempelvis indiska, brasilianska eller spanska bönder som odlar Monsantos GMO grödor. Denna grupp får belysa jordbrukarnas/böndernas situation. Gruppen kan välja ett eller flera länder som de bygger sina argument på. Villkoren för jordbrukare i respektive land påverkar hur komplex frågan om GMO är.

 

Gentekniknämnden i Sverige

En statlig myndighet som sedan 1994 fungerar som rådgivare till regeringen, Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Gentekniknämnden består av politiker och forskare som ska främja en etiskt försvarbar och säker användning av genteknik så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. Denna grupp ska belysa regelverket för Sverige när det gäller om en gröda får användas eller inte. Denna grupp kan få i uppdrag att ge debatten en bredd och nyansering.

 

Lantbrukarnas riksförbund (LRF)

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) representerar svenska jordbrukare. LRF har gett ut en skrift: Genteknik i jordbruket – ett bidrag i framtidens växtförädling? (2010). Denna grupp får en insikt om hur svenska bönder ställer sig i frågan som de kan föra vidare i debatten.

 

Forskare

Denna grupp ska vara en heterogen grupp som återspeglar att det finns många olika typer av forskare. Genom att ha med denna grupp och kalla den just bara ”forskare” får eleverna en insikt i hur många olika forskningsperspektiv man kan ha på en samhällsfråga. I gruppen kan man fördela roller på exempelvis: en mikrobiolog som arbetar med genmodifiering av bakterier och/eller en mikrobiolog som studerar effekten av GMO-odling på markens mikroorganismer. En kan vara ekolog som forskar på de ekologiska konsekvenser av GM-grödor, en kan vara forskare inom växtfysiologi som arbetar med genteknik för att förstå mer om fotosyntesen, en kan vara forskare inom samhällsvetenskap som tittar på kommunikationsfrågor och attityder hos befolkningen i olika länder eller GMO-användningens betydelse för samhället. En kan vara ekonom som ser vilka ekonomiska följder GMO användningen kan ge. Denna grupp behöver göras tillräckligt stor så det kan finnas med forskningsperspektiv från både naturvetenskap och samhällsvetenskap. En utmaning i gruppen är att hålla ihop den – de som har olika forskningsinriktningar måste se till att hela tiden kommunicera med varandra och berätta vad de kommer fram till gäller för deras forskningsinriktning. Risken är att de kör var sitt ”race” annars och inte arbetar som en grupp.

 

USA

Denna grupp får företräda USA:s administration. Genom att ha med dem så får man se hur ett stort och viktigt land i frågan ställer sig på nationsnivå. Hur USA ställer sig beror också på vem som är president och hur maktförhållandena ser ut i senaten och representanthuset.

 

EU

EU har en mycket försiktig hållning i GMO frågan jämfört med vad USA har haft. Men hur det ser ut just när debatten hålls beror på hur den politiska situationen ser ut. Genom att denna grupp finns med får eleverna också en inblick i EU:s synpunkter och hur EU styrs.

 

Genomförande: Enligt kursbeskrivningen ska det centrala innehållet i naturkunskap 1b vara ”evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald”. ”Cellen och livets minsta delar” skall vara utgångspunkt för ”diskussioner om till exempel genteknik”. Detta kan man hantera på två sätt. Innan man ger själva debattuppgiften kan man gå igenom grunderna i detta med eleverna. Man kan också baka in dessa områden i de frågor som eleverna ska komma på. Hur lång tid man ger för förberedelsen av debatten beror på hur man väljer att göra. Om man bortser från baskunskaperna de måste skaffa sig så behövs nog minst två veckors arbete (ett par lektioner per vecka) med att sätta sig in i sin rolls ställningstagande och argument.

 

Arbetet kan börja med att läraren ger en introduktion till bioteknik och GMO och berättar vad det är för något.

 

Eleverna ska dokumentera förberedelsearbetet: skriva ned frågor och fylla på med fakta som används för att svara på frågorna. Eleverna kan med fördel förbereda sin rolls argument genom att skriva ner förberedelserna i ett gemensamt dokument (använd exempelvis Google Drive eller dropbox eller annan teknisk lösning som underlättar gemensamt skrivande) där alla i gruppen kan skriva. Om man sedan lägger in de olika gruppernas dokument i en gemensam mapp där alla ser allt så kan de olika grupperna gå in och följa varandras arbete. Detta kan underlätta för eleverna när de ska förbereda frågor och svar till debatten. Som lärare kan man också följa elevernas arbete bra.

 

När debatten sedan ska hållas kan man antingen ha den i helklass eller dela upp klassen i två halvor och ha två halvklassdebatter. Fördelen med det sistnämnda är att fler elever får prata och det är lättare att se vad var och en kan. Har man fyra i varje grupp kan två från varje grupp vara med på debatten. Det är bra om ingen elev behöver vara ensam i sin roll. Det ger en trygghet om man inom rollen kan diskutera hur man ska bemöta de frågor och påståenden som man får.

 

Eleverna placeras i en cirkel i klassrummet där varje roll får sitt bord med en namnlapp. Lärarens roll är att leda debatten och att se till att alla får komma till tals.

Debatten börjar med att alla får ha ett inledningsanförande på tre minuter där varje roll får presentera sina ställningstaganden med de viktigaste argumenten. När alla fått säga sin inledning släpps sedan ordet fritt och de olika rollerna får ställa frågor till varandra och börja debattera. När debatten börjar kännas färdig kan debattledaren sätta ”streck i debatten” och ge alla fem minuter på sig att förbereda ett slutanförande. Sist så går man laget runt och låter varje grupp få sammanfatta sin syn på frågan efter debatten.

 

Uppgiften kommer från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

Publicerad i Ämnesövergripande