Jag b\u00f6rjade med att visa dessa tv\u00e5 bildpar som en introduktion f\u00f6r att visa hur samma yrke, brandman respektive VD, kan symboliseras i bild. M\u00e4n fotas g\u00e4rna snett underifr\u00e5n och kvinnor lite ovanifr\u00e5n.<\/p>\n D\u00e4refter refererades en intervju fr\u00e5n en utst\u00e4llning\u00a0som Genusfotografen<\/a>, Tomas Gunnarsson, har genomf\u00f6rt och kallat ”St\u00f6tta manligt f\u00f6retagande”, d\u00e4r m\u00e4n fotades p\u00e5 ett s\u00e4tt som kvinnliga f\u00f6retagare blir och sen fick samma typ av intervjufr\u00e5gor.<\/p>\n Caxton Njuki, 29 \u00e5r, sportsmanagementkonsult och tennistr\u00e4nare fr\u00e5n Oxel\u00f6sund.<\/p>\n Hur fungerar det f\u00f6r dig att vara man och egen f\u00f6retagare?<\/strong><\/p>\n \u2013 Det fungerar bra. Det \u00e4r sk\u00f6nt att vara man och eh, manlig f\u00f6retagare.<\/p>\n K\u00e4nner du att du har tillr\u00e4ckligt med f\u00f6retagarm\u00e4n som f\u00f6rebilder?<\/strong><\/p>\n \u2013 Absolut. Gott och v\u00e4l, finns det. Allt fr\u00e5n Ingvar Kamprad med Ikea \u2013 som det har g\u00e5tt bra f\u00f6r \u2013 till you name it. Richard Branson.<\/p>\n Blir folk f\u00f6rv\u00e5nade n\u00e4r de h\u00f6r att du, som \u00e4r man, ocks\u00e5 \u00e4r f\u00f6retagare?<\/strong><\/p>\n \u2013 N\u00e4e, faktiskt inte. Jag har f\u00e5tt ett v\u00e4ldigt bra bem\u00f6tande, och \u2026 F\u00e5r jag avbryta n\u00e4r som helst, eller?<\/p>\n Ja d\u00e5.<\/strong><\/p>\n \u2013 Hur vill du att jag ska \u2026 Ska jag svara som en\u00a0tjej\u00a0<\/em>skulle ha svarat?<\/p>\n N\u00e4 n\u00e4 n\u00e4. Svara bara helt vanligt.<\/strong><\/p>\n \u2013 Okej. N\u00e4e, de blir faktiskt inte f\u00f6rv\u00e5nade.<\/p>\n Har du n\u00e5gonsin varit med om att du kommit in i ett rum med potentiella kunder och att de blivit distraherade av ditt k\u00f6n? Att de bara: oj, h\u00e4r kommer det en man.<\/strong><\/p>\n \u2013 N\u00e4e, det \u00e4r mer att de undrar vad jag h\u00e5ller p\u00e5 med. Det kanske \u00e4r olika mellan m\u00e4n och kvinnor, men som man \u00e4r folk mer intresserade av vad du har att komma med, om man f\u00e5r uttrycka det s\u00e5.<\/p>\n Du har aldrig k\u00e4nt att folk har varit misst\u00e4nksamt inst\u00e4llda till din kompetens eller att du haft n\u00e5gra som helst hinder eller f\u00f6rdomar f\u00f6r att du \u00e4r man?<\/strong><\/p>\n \u2013 N\u00e4e, n\u00e4e. Det \u00e4r alltid bra att vara man, liksom.<\/p>\n Enligt statistiken skadar sig och d\u00f6r manliga f\u00f6retagare oftare p\u00e5 jobbet. Och de har sv\u00e5rare att f\u00e5 livspusslet att g\u00e5 ihop. Hur g\u00e5r det med ditt?<\/strong><\/p>\n \u2013 Jag \u00e4r noga med min tid. Jag har best\u00e4mt att de val jag g\u00f6r ska vara baserade p\u00e5 gl\u00e4dje, att jag ska g\u00f6ra saker jag k\u00e4nner passion, ambition och engagemang f\u00f6r. Annars tackar jag f\u00f6r mig. Livet \u00e4r f\u00f6r kort f\u00f6r att h\u00e5lla p\u00e5 med saker man inte tycker om.<\/p>\n S\u00e4rskilt om man \u00e4r manlig f\u00f6retagare.<\/strong><\/p>\n \u2013 Absolut.<\/p>\n Har man som egen f\u00f6retagare n\u00e5gon f\u00f6rdel i livspusslandet j\u00e4mf\u00f6rt med vad man skulle ha som anst\u00e4lld?<\/strong><\/p>\n \u2013 Ja. Min flickv\u00e4n har just gjort en laseroperation av \u00f6gonen, och det gjorde tydligen ondare \u00e4n att f\u00f6da tv\u00e5 barn. S\u00e5 nu ligger hon mest i ett m\u00f6rkt rum och 18.00 m\u00e5ste jag vara hemma och ge henne bed\u00f6vningsdroppar. I ett s\u00e5nt l\u00e4ge \u00e4r det sk\u00f6nt att jag kan anpassa min tid och inte beh\u00f6ver ta ledigt eller sjukanm\u00e4la mig. Jag har bara inte bokat in n\u00e5gra resor den h\u00e4r veckan.<\/p>\n Har n\u00e5gon talat om f\u00f6r dig att du \u00e4r betydelsefull?<\/strong><\/p>\n \u2013 Ja, faktiskt. Oftast f\u00f6r\u00e4ldrar, som tycker att jag verkligen tillf\u00f6r n\u00e5gonting till idrotten.<\/p>\n Du \u00e4r unik och full\u00e4ndad precis som du \u00e4r.<\/strong><\/p>\n \u2013 Ja. Det kan man s\u00e4ga. Kan man s\u00e4ga. Absolut, det tycker jag.<\/p>\n Du \u00e4r viktig, bara f\u00f6r att du \u00e4r du. Allt du g\u00f6r spelar roll.<\/strong><\/p>\n \u2013 Vad \u2026 Ska jag svara n\u00e5gonting?<\/p>\n Enligt statistiken g\u00e5r m\u00e4n oftare i konkurs, ocks\u00e5. Skulle det inte vara sk\u00f6nt att ha ett par br\u00f6st \u00e4nd\u00e5?<\/strong><\/p>\n \u2013 Jag f\u00f6rst\u00e5r vad du menar. Men n\u00e4e. Jag \u00e4r n\u00f6jd med min roll och tycker att det \u00e4r en j\u00e4ttekul och sp\u00e4nnande utmaning. Statistiken s\u00e4ger att det \u00e4r fler kvinnor som klarar sig, men d\u00e5 \u00e4r jag bara h\u00e4r f\u00f6r att bevisa att jag \u00e4r en av de killarna som klarar sig.<\/p>\n Lycka till.<\/em><\/strong><\/p>\n Genusdiskussioner i skolan \u00e4r viktigt \u00a0eftersom vi utbildar n\u00e4sta generations arbetsliv.\u00a0JiMah – J\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering av Malm\u00f6 H\u00f6gskolas verksamhet<\/em><\/p><\/blockquote>\n Vad \u00e4r genus?<\/strong><\/p>\n Genus \u00e4r ett socialt och kulturellt skapat k\u00f6n. Det handlar om uppfattningar och f\u00f6rest\u00e4llningar om vad som \u00e4r kvinnligt och manligt i samh\u00e4llet, v\u00e4rderingar, attityder och erfarenheter.<\/p>\n I\u00a0juni 1918 gav den amerikanska handelstidningen Earnshaw\u2019s Infants Department sina l\u00e4sare med sj\u00e4lvklarhet f\u00f6ljande r\u00e5d:<\/p>\n \u201dDen allm\u00e4nna regeln \u00e4r rosa f\u00f6r pojkar och bl\u00e5tt f\u00f6r flickor. Anledningen \u00e4r att rosa \u00e4r en tydligare och starkare f\u00e4rg, som l\u00e4mpar sig b\u00e4ttre f\u00f6r pojkar, medan bl\u00e5tt \u00e4r mera k\u00e4nslig och prydlig, och \u00e4r s\u00f6tare p\u00e5 flickor.\u201d<\/p><\/blockquote>\n Det var f\u00f6rst 1950 som rosa blev en flickf\u00e4rg. Genus \u00e4r n\u00e5got som f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver epoker och ser olika ut i olika delar av v\u00e4rlden. Genus \u00e4r n\u00e5got vi skapar varje dag, varje minut. Fr\u00e5gan \u00e4r bara om det genus vi skapar i skolan resulterar i en omj\u00e4mst\u00e4lld eller j\u00e4mst\u00e4lld verksamhet.<\/p>\n Men k\u00f6n \u00e4r ju inte viktigt kanske du t\u00e4nker d\u00e5? Jag bryr mig inte om en persons k\u00f6n! Det kan vara en tanke som man vill leva efter men om du nu stannar upp och t\u00e4nker…hur m\u00e5nga personer k\u00e4nner du som du inte vet k\u00f6net p\u00e5?<\/p>\n Uppdelning i manligt och kvinnligt \u00e4r en mycket stark kategorisering, som vi alla g\u00f6r, oftast utan att vara medvetna om det. N\u00e4r vi ser bilden p\u00e5 Mio s\u00e5 b\u00f6rjar de flestas tankar att snurra och vi f\u00f6rs\u00f6ker kategorisera om hen \u00e4r en man eller kvinna.<\/p>\n Genuskontraktet<\/strong><\/p>\n Professor Yvonne Hirdman beskriver hur vi skapar olika, osynliga regler, normer, seder, f\u00f6rv\u00e4ntningar om manligt och kvinnligt i v\u00e5rt samh\u00e4lle, ett genuskontrakt. Genuskontraktet kan delas in i tre delar som st\u00e4mmer p\u00e5 gruppniv\u00e5 men inte f\u00f6r alla individer.<\/p>\n Kvinnor och m\u00e4n h\u00e5lls is\u00e4r<\/em><\/p>\n Manligt och kvinnligt \u00e4r helt skilda saker och oftast ocks\u00e5 varandras motsatser, s\u00e5 kallade dikotomier. Vi talar om ”br\u00e5kiga pojkar och tysta flickor”, delar in leksaker i flickleksaker och pojkleksaker, med mera.<\/p>\n Det manliga v\u00e4rderas h\u00f6gre \u00e4n det kvinnliga<\/em><\/p>\n Det som r\u00e4knas som manligt har h\u00f6gre status \u00e4n det som r\u00e4knas som kvinnligt. Det v\u00e4rderas till exempel h\u00f6gre f\u00f6r en flicka att kallas ”pojkflicka” \u00e4n f\u00f6r en pojke att kallas ”flickaktig”. Det m\u00e4n g\u00f6r tenderar att tillskrivas ett h\u00f6gre v\u00e4rde. \u201dDu k\u00f6r som en hel karl!\u201d<\/p>\n Alla \u00e4r med och skapar genusordningen<\/em><\/p>\n Vi alla, b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n, \u00e4r med och skapar denna genusordning, oftast helt omedvetet. Det upplevs som ”normalt” f\u00f6r oss att det ska vara s\u00e5.<\/p>\n Sandra Harding p\u00e5 UCLA delar upp genus i tre niv\u00e5er:<\/p>\n Ett exempel p\u00e5 symboliskt genus, som handlar om normer och f\u00f6rest\u00e4llningar, \u00e4r den flicka i \u00e5rskurs 1, som n\u00e4r hon skulle gestalta begreppet farmor, visade en kvinna med l\u00e5nga kjolar och sjalett som k\u00e4mpar sig \u00f6ver golvet st\u00f6dd p\u00e5 en k\u00e4pp. N\u00e4r hennes l\u00e4rare fr\u00e5gar om det \u00e4r sin egen farmor hon visade, svarade flickan: ”Nej, min farmor har inte k\u00e4pp, hon k\u00f6r motorcykel. Men n\u00e4r man t\u00e4nker p\u00e5 en farmor s\u00e5 blir det s\u00e5 h\u00e4r.”<\/p>\n Trots att flickan allts\u00e5 har en egen erfarenhet av begreppet farmor s\u00e5 har hon en helt annan f\u00f6rest\u00e4llning p\u00e5 den symboliska niv\u00e5n och \u00e5terger d\u00e4rf\u00f6r den traditionella bilden av hur en farmor ser ut.<\/p>\n Ett exempel p\u00e5 strukturellt genus, hur arbetet \u00e4r organiserat och uppdelat, \u00e4r att pojkar enligt klassrumsforskningen f\u00e5r mer tid och uppm\u00e4rksamhet av pedagogerna \u00e4n vad flickorna f\u00e5r.<\/p>\n Enligt Hardings teori \u00e4r det m\u00f6jligt att\u00a0arbeta med j\u00e4mst\u00e4lldhet p\u00e5 flera niv\u00e5er. Man\u00a0kan till exempel som pedagog i sitt professionella uppdrag, arbeta med barns och elevers f\u00f6rest\u00e4llningar om kvinnligt och manligt (symbolisk niv\u00e5) och f\u00f6r\u00e4ndra sin verksamhet, s\u00e5 att den blir j\u00e4mst\u00e4lld (stukturell niv\u00e5), utan att f\u00f6r den skull beh\u00f6va vara perfekt j\u00e4mst\u00e4lld hemma (individuell niv\u00e5). Det professionella och det privata m\u00e5ste inte h\u00e4nga ihop.<\/p>\n Eftersom genus hela tiden skapas av barn, elever och pedagoger tillsammans, kan vi sj\u00e4lvklart skapa genus som leder till j\u00e4mst\u00e4lldhet.<\/p>\n Rosens r\u00f6da matta<\/strong><\/p>\n Malm\u00f6 stad byggde om en parkeringsplats i Roseng\u00e5rd till en aktivitetsyta och d\u00f6pte den till Rosens r\u00f6da matta (se filmen<\/a>). Tanken var i sig god och man l\u00e4t ungdomar vara med och utforma platsen. Fast n\u00e5gonstans p\u00e5 v\u00e4gen gick det fel och tanken med att flickor tycker om att st\u00e5 i sitt rum och sjunga framf\u00f6r spegeln g\u00e5r inte att skala upp till en parkeringsplats som kan ses fr\u00e5n flera stora hyreshus.\u00a0Forskaren Ragnhild Claesson p\u00e5 Malm\u00f6 H\u00f6gskola har unders\u00f6kt hur Rosens r\u00f6da matta verkligen anv\u00e4nds nu och det visar sig att det i huvudsak \u00e4r pojkar, 5-10 \u00e5r, som cyklar och spelar boll d\u00e4r.<\/p>\n Sjuksk\u00f6terska<\/strong><\/p>\n Sjuksk\u00f6terska \u00e4r en av de mest typiska professionerna d\u00e4r en mycket stor del av yrkesut\u00f6varna \u00e4r kvinnor. Endast 10% av sjuksk\u00f6terskorna i Sverige \u00e4r m\u00e4n och det \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt sm\u00e5 skillnader mellan l\u00e4nder, nationer och epoker.<\/p>\n Kvinnornas arbete associeras till en stereotyp av hur de b\u00f6r vara. Omv\u00e5rdnad, anpassning och underordning \u00e4r drag i yrket som f\u00f6rknippas med dess kvinnliga karakt\u00e4r. Yrkesrollen har dock g\u00e5tt fr\u00e5n underordning och uppoffring mot vetenskaplig profession det senaste seklet men utvecklingen har p\u00e5verkats negativt av r\u00e5dande f\u00f6rest\u00e4llning om kvinnor och kvinnodominansen. K\u00f6nsidentiteten som finns inom professionen \u00e4r grundl\u00e4ggande och sv\u00e5rf\u00f6r\u00e4nderlig.<\/p>\n Kvinnodominansens betydelse f\u00f6r v\u00e5rden handlar om att kvinnorna sj\u00e4lva p\u00e5verkar och utformar professionen eftersom de l\u00e4nge varit det dominerande k\u00f6net.<\/p>\n Ingenj\u00f6r<\/strong><\/p>\n Det \u00e4r ungef\u00e4r 30% av ingenj\u00f6rsstudenterna som \u00e4r kvinnor. Men\u00a0kvinnor\u00a0ser inte ingenj\u00f6rsutbildningen som teknisk p\u00e5 samma s\u00e4tt som m\u00e4n\u00a0g\u00f6r. Kvinnor v\u00e4ljer civilingenj\u00f6r av rationella sk\u00e4l (l\u00f6n, karri\u00e4r, lediga jobb).<\/p>\n Det \u00e4r stor skillnad p\u00e5 antalet tjejer mellan ingenj\u00f6rsutbildningarna. \u00a0Datateknik \u00e4r extremt mansdominerad medan kemiteknik har en andel p\u00e5 60% tjejer. Ofta \u00e4r det killar med yrkesbakgrund som v\u00e4ljer ingenj\u00f6rsyrken medan tjejerna har teoretisk utbildning. I Oslo \u00e4r Nautical science en utbildning som skiljer sig fr\u00e5n de traditionella tekniska utbildningarna. H\u00e4r har de flesta kvinnor en yrkesbakgrund medan m\u00e4nnen har en teoretisk bakgrund.<\/p>\n En k\u00f6nsotypisk utbildning \u00e4r inget man halkar in p\u00e5 utan det \u00e4r ett medvetet val, b\u00e5de f\u00f6r m\u00e4n och kvinnor. Det \u00e4r vanligare f\u00f6r kvinnor med h\u00f6gskoleutbildade f\u00f6r\u00e4ldrar att s\u00f6ka en utbildning utanf\u00f6r normen.<\/p>\n V\u00e4rderingar och attityder<\/strong><\/p>\n Redan sp\u00e4dbarn behandlas olika beroende p\u00e5 k\u00f6n. Pojkar tillskrivs egenskaper som livliga, odygdiga och starka medan flickor tillskrivs egenskaper som s\u00f6ta, gulliga och n\u00e4pna.<\/p>\n Exemplet \u00e4r h\u00e4mtat ifr\u00e5n en artikel p\u00e5 Nyheter24<\/a> d\u00e4r Matilda Andersson visar tv\u00e5 tr\u00f6jor fr\u00e5n Hennes & Mauritz. Man ser en tr\u00f6ja fr\u00e5n tjejavdelningen och en tr\u00f6ja fr\u00e5n pojkavdelningen i samma storlek (92 cl f\u00f6r 1,5-2 \u00e5ringar). B\u00e5de trycket p\u00e5 tr\u00f6jorna och storleken visar tydligt hur vi ser p\u00e5 manligt och kvinnligt.<\/p>\n Samh\u00e4llet \u00f6verf\u00f6r olika v\u00e4rderingar och attityder till individer beroende p\u00e5 k\u00f6net denne tillh\u00f6r. Uppfostran p\u00e5verkar barnets personlighet och d\u00e5 \u00e4ven senare indirekt yrkesval, genom positiv och negativ f\u00f6rst\u00e4rkning<\/p>\n K\u00f6nade ord<\/strong><\/p>\n Genus handlar om f\u00f6rv\u00e4ntningar och f\u00f6rest\u00e4llningar vi som individer och som samh\u00e4lle har p\u00e5 hur man b\u00f6r vara och upptr\u00e4da utifr\u00e5n sitt biologiska k\u00f6n: gester, kl\u00e4der, spr\u00e5k, vad vi g\u00f6r eller inte g\u00f6r. Dessa f\u00f6rest\u00e4llningar och f\u00f6rv\u00e4ntningar \u00e4r kulturellt skapade och verkar p\u00e5 samh\u00e4llsniv\u00e5, vilket i sin tur p\u00e5verkar individen. Man kan ocks\u00e5 tala om k\u00f6nsmyter, allts\u00e5 den \u00e5sk\u00e5dning som ser k\u00f6nen som varandras motsatser och d\u00e4rmed ocks\u00e5 blir uteslutande \u2013 vi \u00e4r olika varandra i t\u00e4nkes\u00e4tt osv av biologiska eller genetiska orsaker. Det som betecknas som kvinnligt kan d\u00e5 inte samtidigt vara manligt och tv\u00e4rtom.<\/p>\n Ord kan s\u00e4gas vara bek\u00f6nade. Vissa ord associerar vi mer med kvinnor eller mer med m\u00e4n. Andra ord uppfattas som k\u00f6nsneutrala. Gr\u00e4nserna \u00e4r dock flytande, de f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver tid och flera uppfattningar kan givetvis finnas i en grupp. D\u00e4r en menar att ett visst ord fr\u00e4mst f\u00f6rknippas med det ena k\u00f6net, kan n\u00e5gon annan ha en annan uppfattning. Spr\u00e5ket p\u00e5verkar v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av v\u00e4rlden. Orden och hur vi uttrycker oss styr delvis hur vi t\u00e4nker och hur vi anser att kvinnor och m\u00e4n b\u00f6r eller f\u00e5r vara. Ord anv\u00e4nds f\u00f6r att upph\u00f6ja eller f\u00f6rnedra. De b\u00e4r betydelser om vad som uppfattas som r\u00e4tt eller fel, bra eller d\u00e5ligt. \u00d6vningen\u00a0K\u00f6nade ord<\/em> best\u00e5r av 40 ord som ska sorteras som manligt, kvinnligt eller k\u00f6nsneutralt. F\u00f6r en skolklass rekommenderas 40 minuter men vi valde 25 minuter och sen lite eftersnack. Man kan ocks\u00e5 fundera p\u00e5 att dela upp en grupp i tv\u00e5 delar och l\u00e5ta den ena delen f\u00e5 bara 5 minuter f\u00f6r att se om resultatet blir olika n\u00e4r man g\u00e5r p\u00e5 magk\u00e4nsla ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00e5 tid att t\u00e4nka efter. \u00d6vningen kan h\u00e4mtas fr\u00e5n V\u00e4rdegrunden<\/a>.<\/p>\n Cameron Russel ber\u00e4ttar om f\u00f6rest\u00e4llningar som ocks\u00e5 \u00e4r kopplat till genus.<\/p>\n![\"brandman\"](\"http:\/\/fredrikbernelf.se\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/brandman.jpg\")
<\/a>![\"brandkvinna\"](\"http:\/\/fredrikbernelf.se\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/brandkvinna.jpg\")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n\n
<\/a><\/a><\/p>\n