Kurs: Naturkunskap 1b<\/p>\n
Centralt inneh\u00e5ll: Olika aspekter p\u00e5 h\u00e5llbar utveckling, till exempel vad g\u00e4ller konsumtion, resursf\u00f6rdelning, m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och j\u00e4mst\u00e4lldhet. Evolution\u00e4ra aspekter och etiska perspektiv p\u00e5 bioteknikens m\u00f6jligheter och konsekvenser f\u00f6r m\u00e4nsklighetens utveckling och f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald. Cellen och livets minsta delar som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r diskussioner om till exempel genteknik och andra aktuella forskningsomr\u00e5den. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att kritisk pr\u00f6va ovetenskapligt grundade p\u00e5st\u00e5enden.<\/p>\n
<\/p>\n
Kurs: Samh\u00e4llskunskap 1b<\/p>\n
Centralt inneh\u00e5ll: Samh\u00e4llsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och fl\u00f6den i Sverige och internationellt. F\u00f6rs\u00f6rjning, tillv\u00e4xt och f\u00f6retagande, resursanv\u00e4ndning och resursf\u00f6rdelning utifr\u00e5n olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Samh\u00e4llsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med unders\u00f6kningar av samh\u00e4llsfr\u00e5gor och samh\u00e4llsf\u00f6rh\u00e5llanden. Exempel p\u00e5 metoder f\u00f6r att samla in information \u00e4r intervju, enk\u00e4t och observation. Exempel p\u00e5 metoder f\u00f6r att bearbeta information \u00e4r statistiska metoder, samh\u00e4llsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och k\u00e4llkritik. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning p\u00e5 det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.<\/p>\n
<\/p>\n
Uppgift: Ni ska h\u00e5lla en debatt utifr\u00e5n fr\u00e5gest\u00e4llningen \u201cP\u00e5 vilka s\u00e4tt kan genmodifierade v\u00e4xter p\u00e5verka arbetet med att utrota hunger i v\u00e4rlden?\u201d. Ni kommer att lottas in i olika roller att arbeta med. Fr\u00e5gor som ni bland annat beh\u00f6ver fundera kring \u00e4r: Vad g\u00f6r v\u00e5r roll? F\u00f6retr\u00e4der v\u00e5r roll n\u00e5gon s\u00e4rskild grupp m\u00e4nniskor? Hur st\u00e4ller sig v\u00e5r roll till fr\u00e5gan? Vilka argument underbygger rollens st\u00e4llningstagande? Finns det n\u00e5gon forskning som st\u00f6der detta?<\/p>\n
<\/p>\n
F\u00f6rklaring: H\u00e4r \u00e4r exempel p\u00e5 olika roller som eleverna kan f\u00e5. Beroende p\u00e5 storlek p\u00e5 klass kan du v\u00e4lja fler eller f\u00e4rre ”intressegrupper”. Gruppstorleken b\u00f6r inte vara f\u00f6r stor samtidigt som det m\u00e5ste vara tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga s\u00e5 att det kan bli en bra diskussion i grupperna. L\u00e4mplig gruppstorlek kan vara 3-5 elever. Beskrivningarna av rollerna kan delas ut till eleverna som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r deras vidare arbete eller s\u00e5 ger du grupperna bara organisationens eller intressentens namn f\u00f6r att ytterligare \u00f6ka den entrepren\u00f6riella delen.<\/p>\n
<\/p>\n
Greenpeace<\/strong><\/p>\n Milj\u00f6organisation som tar tydligt st\u00e4llning mot GMO. Greenpeace<\/a> verkar \u00e4ven internationellt. I svenska Greenpeace text \u201cV\u00e4gen till ett GMO-fritt Sverige<\/a>\u201d framg\u00e5r tydligt vilken st\u00e5ndpunkt organisationen har i fr\u00e5gan om GMO. Gruppen f\u00e5r belysa en del av milj\u00f6r\u00f6relsens argument i fr\u00e5gan om GMO.<\/p>\n <\/p>\n Monsanto<\/strong><\/p>\n Amerikanskt f\u00f6retag som tar fram GMO och medf\u00f6ljande kemiska medel. En tydlig f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r GMO. Monsanto<\/a> \u00e4r ett av flera globala v\u00e4xtf\u00f6r\u00e4dlingsf\u00f6retag som arbetar med genmodifierade gr\u00f6dor. Denna grupp s\u00e4tter sig in i f\u00f6retagsv\u00e4rldens utmaningar och dilemman.<\/p>\n <\/p>\n B\u00f6nder som odlat Monsantos gr\u00f6dor<\/strong><\/p>\n Exempelvis indiska, brasilianska eller spanska b\u00f6nder som odlar Monsantos GMO gr\u00f6dor. Denna grupp f\u00e5r belysa jordbrukarnas\/b\u00f6ndernas situation. Gruppen kan v\u00e4lja ett eller flera l\u00e4nder som de bygger sina argument p\u00e5. Villkoren f\u00f6r jordbrukare i respektive land p\u00e5verkar hur komplex fr\u00e5gan om GMO \u00e4r.<\/p>\n <\/p>\n Genteknikn\u00e4mnden i Sverige<\/strong><\/p>\n En statlig myndighet som sedan 1994 fungerar som r\u00e5dgivare till regeringen, Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Genteknikn\u00e4mnden best\u00e5r av politiker och forskare som ska fr\u00e4mja en etiskt f\u00f6rsvarbar och s\u00e4ker anv\u00e4ndning av genteknik s\u00e5 att m\u00e4nniskors och djurs h\u00e4lsa och milj\u00f6n skyddas. Denna grupp ska belysa regelverket f\u00f6r Sverige n\u00e4r det g\u00e4ller om en gr\u00f6da f\u00e5r anv\u00e4ndas eller inte. Denna grupp kan f\u00e5 i uppdrag att ge debatten en bredd och nyansering.<\/p>\n <\/p>\n Lantbrukarnas riksf\u00f6rbund (LRF)<\/strong><\/p>\n Lantbrukarnas Riksf\u00f6rbund (LRF)<\/a> representerar svenska jordbrukare. LRF har gett ut en skrift: Genteknik i jordbruket – ett bidrag i framtidens v\u00e4xtf\u00f6r\u00e4dling? (2010)<\/a>. Denna grupp f\u00e5r en insikt om hur svenska b\u00f6nder st\u00e4ller sig i fr\u00e5gan som de kan f\u00f6ra vidare i debatten.<\/p>\n <\/p>\n Forskare<\/strong><\/p>\n Denna grupp ska vara en heterogen grupp som \u00e5terspeglar att det finns m\u00e5nga olika typer av forskare. Genom att ha med denna grupp och kalla den just bara ”forskare” f\u00e5r eleverna en insikt i hur m\u00e5nga olika forskningsperspektiv man kan ha p\u00e5 en samh\u00e4llsfr\u00e5ga. I gruppen kan man f\u00f6rdela roller p\u00e5 exempelvis: en mikrobiolog som arbetar med genmodifiering av bakterier och\/eller en mikrobiolog som studerar effekten av GMO-odling p\u00e5 markens mikroorganismer. En kan vara ekolog som forskar p\u00e5 de ekologiska konsekvenser av GM-gr\u00f6dor, en kan vara forskare inom v\u00e4xtfysiologi som arbetar med genteknik f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 mer om fotosyntesen, en kan vara forskare inom samh\u00e4llsvetenskap som tittar p\u00e5 kommunikationsfr\u00e5gor och attityder hos befolkningen i olika l\u00e4nder eller GMO-anv\u00e4ndningens betydelse f\u00f6r samh\u00e4llet. En kan vara ekonom som ser vilka ekonomiska f\u00f6ljder GMO anv\u00e4ndningen kan ge. Denna grupp beh\u00f6ver g\u00f6ras tillr\u00e4ckligt stor s\u00e5 det kan finnas med forskningsperspektiv fr\u00e5n b\u00e5de naturvetenskap och samh\u00e4llsvetenskap. En utmaning i gruppen \u00e4r att h\u00e5lla ihop den – de som har olika forskningsinriktningar m\u00e5ste se till att hela tiden kommunicera med varandra och ber\u00e4tta vad de kommer fram till g\u00e4ller f\u00f6r deras forskningsinriktning. Risken \u00e4r att de k\u00f6r var sitt ”race” annars och inte arbetar som en grupp.<\/p>\n <\/p>\n USA<\/strong><\/p>\n Denna grupp f\u00e5r f\u00f6retr\u00e4da USA:s administration. Genom att ha med dem s\u00e5 f\u00e5r man se hur ett stort och viktigt land i fr\u00e5gan st\u00e4ller sig p\u00e5 nationsniv\u00e5. Hur USA st\u00e4ller sig beror ocks\u00e5 p\u00e5 vem som \u00e4r president och hur maktf\u00f6rh\u00e5llandena ser ut i senaten och representanthuset.<\/p>\n <\/p>\n EU<\/strong><\/p>\n EU har en mycket f\u00f6rsiktig h\u00e5llning i GMO fr\u00e5gan j\u00e4mf\u00f6rt med vad USA har haft. Men hur det ser ut just n\u00e4r debatten h\u00e5lls beror p\u00e5 hur den politiska situationen ser ut. Genom att denna grupp finns med f\u00e5r eleverna ocks\u00e5 en inblick i EU:s synpunkter och hur EU styrs.<\/p>\n <\/p>\n Genomf\u00f6rande: Enligt kursbeskrivningen ska det centrala inneh\u00e5llet i naturkunskap 1b vara ”evolution\u00e4ra aspekter och etiska perspektiv p\u00e5 bioteknikens m\u00f6jligheter och konsekvenser f\u00f6r m\u00e4nsklighetens utveckling och f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald”. ”Cellen och livets minsta delar” skall vara utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r ”diskussioner om till exempel genteknik”. Detta kan man hantera p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt. Innan man ger sj\u00e4lva debattuppgiften kan man g\u00e5 igenom grunderna i detta med eleverna. Man kan ocks\u00e5 baka in dessa omr\u00e5den i de fr\u00e5gor som eleverna ska komma p\u00e5. Hur l\u00e5ng tid man ger f\u00f6r f\u00f6rberedelsen av debatten beror p\u00e5 hur man v\u00e4ljer att g\u00f6ra. Om man bortser fr\u00e5n baskunskaperna de m\u00e5ste skaffa sig s\u00e5 beh\u00f6vs nog minst tv\u00e5 veckors arbete (ett par lektioner per vecka) med att s\u00e4tta sig in i sin rolls st\u00e4llningstagande och argument.<\/p>\n <\/p>\n Arbetet kan b\u00f6rja med att l\u00e4raren ger en introduktion till bioteknik och GMO och ber\u00e4ttar vad det \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got.<\/p>\n <\/p>\n Eleverna ska dokumentera f\u00f6rberedelsearbetet: skriva ned fr\u00e5gor och fylla p\u00e5 med fakta som anv\u00e4nds f\u00f6r att svara p\u00e5 fr\u00e5gorna. Eleverna kan med f\u00f6rdel f\u00f6rbereda sin rolls argument genom att skriva ner f\u00f6rberedelserna i ett gemensamt dokument (anv\u00e4nd exempelvis Google Drive eller dropbox eller annan teknisk l\u00f6sning som underl\u00e4ttar gemensamt skrivande) d\u00e4r alla i gruppen kan skriva. Om man sedan l\u00e4gger in de olika gruppernas dokument i en gemensam mapp d\u00e4r alla ser allt s\u00e5 kan de olika grupperna g\u00e5 in och f\u00f6lja varandras arbete. Detta kan underl\u00e4tta f\u00f6r eleverna n\u00e4r de ska f\u00f6rbereda fr\u00e5gor och svar till debatten. Som l\u00e4rare kan man ocks\u00e5 f\u00f6lja elevernas arbete bra.<\/p>\n <\/p>\n N\u00e4r debatten sedan ska h\u00e5llas kan man antingen ha den i helklass eller dela upp klassen i tv\u00e5 halvor och ha tv\u00e5 halvklassdebatter. F\u00f6rdelen med det sistn\u00e4mnda \u00e4r att fler elever f\u00e5r prata och det \u00e4r l\u00e4ttare att se vad var och en kan. Har man fyra i varje grupp kan tv\u00e5 fr\u00e5n varje grupp vara med p\u00e5 debatten. Det \u00e4r bra om ingen elev beh\u00f6ver vara ensam i sin roll. Det ger en trygghet om man inom rollen kan diskutera hur man ska bem\u00f6ta de fr\u00e5gor och p\u00e5st\u00e5enden som man f\u00e5r.<\/p>\n <\/p>\n Eleverna placeras i en cirkel i klassrummet d\u00e4r varje roll f\u00e5r sitt bord med en namnlapp. L\u00e4rarens roll \u00e4r att leda debatten och att se till att alla f\u00e5r komma till tals.<\/p>\n Debatten b\u00f6rjar med att alla f\u00e5r ha ett inledningsanf\u00f6rande p\u00e5 tre minuter d\u00e4r varje roll f\u00e5r presentera sina st\u00e4llningstaganden med de viktigaste argumenten. N\u00e4r alla f\u00e5tt s\u00e4ga sin inledning sl\u00e4pps sedan ordet fritt och de olika rollerna f\u00e5r st\u00e4lla fr\u00e5gor till varandra och b\u00f6rja debattera. N\u00e4r debatten b\u00f6rjar k\u00e4nnas f\u00e4rdig kan debattledaren s\u00e4tta ”streck i debatten” och ge alla fem minuter p\u00e5 sig att f\u00f6rbereda ett slutanf\u00f6rande. Sist s\u00e5 g\u00e5r man laget runt och l\u00e5ter varje grupp f\u00e5 sammanfatta sin syn p\u00e5 fr\u00e5gan efter debatten.<\/p>\n <\/p>\n